Långsamma elektroniskt kryddade triotoner
Joona Toivanen Trio
Both Only
(We Jazz)
Det är sällan ett tema spelat med kontrabas låter så naturligt
och motiverat. Tapani Toivanen placerar tonerna exakt rätt i sitt stycke
Enlightened. Det är väl bäddat för brodern Joona då det är dags
för solo. Olavi Louhivuoris cymbalarbete med jämnt tickande samt långa
toner från sizzleplåten bidrar till dramatiken väl.
Both Only är pianisten Toivanens sjätte
trioskiva. Den första, med samma musiker, kom år 2000.
På den föregående skivan XX (2017) frångick
trion en traditionellare uppbyggnad med uttalade harmonier och solon till
fördel för större abstraktion. Nu fortsätter de i samma riktning.
Sex av skivans nio stycken är signerade av trion gemensamt,
vilket tyder på kollektiv improvisation, komposition mer eller mindre i
stunden.
Det korta titelspåret inleds med gnisslande stråkspel
på basen och annat händer inte, förutom en elektronisk ljudvägg som sakta
stiger fram.
In Place för tankarna till Iro Haarlas
musik. Det är fråga om samma slags långsam vandring runt ett ackord som aldrig tycks
upplösas harmoniskt men nog hela tiden antyder rörelse på ett svävande sätt.
Skivan innehåller huvudsakligen långsamt flytande
musik utan några tillstymmelser till virtuositet i form av snabba löpningar.
Musiken är allt annat än dramatisk, hellre kontemplativ.
De akustiska ljuden är ofta elektroniskt bearbetade
och man har också gjort överdubbningar. Med undantag av Enlightened hittar man
inte här traditionell kollektiv jazzsväng. Snarast går man mot det andra
hållet, som i Direction där pianisten och basisten verkar spela ovetande
av trumkompet.
Jan-Erik Holmberg
